Vart har Göran Persson tagit vägen?


Göran Persson har blivit den spik i kistan som många förutspått. Nu verkar han dessutom agera aktivt för att begrava kistan. Men det sker i kulisserna och hans pampfasoner syns bara i medierna.

I dagarna talas det en hel del om Göran Persson. Mest om hans hopp förbi alla lägenhetsköer, men nu också om det faktum att hyresrätten han ordnat via personliga kontakter håller på att ombildas till bostadsrätt. Sker det så gör han direkt en miljonvinst. Själv undrar jag en del över var smärtgränsen går hos alla socialdemokratiska väljare och partimedlemmar. Rimligen så måste det koka i medlemsleden och mycket är det, men någon fördel för Nuder är det definitivt inte.

Idag har Aftonbladet en artikel som hävdar att valet står mellan Per Nuder och Margot Wallström. De skriver att de ”avslöjar” att valet står mellan två falanger inom (s) och att dessa kandidater är dem striden står kring. Samtidigt så nämns inte de andra kandidaterna, det finns med andra ord visst fog för att gissa att det helt enkelt rör sig om en präktig nyhetsanka med bra placering på hemsidan. Eller så är det möjligen en försöksballong, det är svårt för en utomstående att bilda sig en uppfattning om vad som är vad.

En sak som ändå är fullständigt klar är att Göran Persson aktivt håller sig utanför mediebruset. Man kan givetvis undra över det eftersom han i vanliga fall inte har något emot uppmärksamhet. Har han valt att hålla en låg profil för att inte störa dem som jobbar på att Pär Nuder ska bli nästa sosseledare, eller är det för att lämna partimedlemmarna ifred inför ett så avgörande val? Oavsett vilket så är Perssons agerande direkt skadligt för partiet. Ingen socialdemokratisk kritiker lämnas tomhänt och

utan vapen. Snarare verkar Perssons agerande så ytterligt ignorant att partiets medlemmar troligen sänks mer och mer.

Jag kan inte hjälpa att jag tycker synd om många av de socialdemokrater som sliter och kämpar på kommunal nivå och fackligt. Göran Persson har blivit den spik i kistan som många förutspått. Nu verkar han dessutom agera aktivt för att begrava kistan. Men det sker i kulisserna och hans pampfasoner syns bara i medierna. Själv håller han tyst och ligger lågt. Och arbetet för att säkra makten år Pär Nuder pågår för fullt. För vart har annars Persson tagit vägen?

Andra bloggar om: , , , , ,

[tags]Göran Persson, Pär Nuder, Margot Wallström, Socialdemokraterna, Partiledare, Politik[/tags]


11 svar till “Vart har Göran Persson tagit vägen?”

  1. Ja, inte har han varit en stor tillgång för de tusentals, som i de flesta fall, arbetade och arbetar oavlönat för något de tror på. Jag tycker trots att jag inte delar åsikterna alltid, att de, stackars fotfolket skall ha en eloge för att de överhudtaget finns kvar.
    Att han inte visar sig så öppet kan kanske bero på att den senaste gången ”folket” visade sitt missnöje med en potentat på ett mer handgripligt slutade det lite olyckligt, fast det var ju 196 år sedan.

    Men han har väl fullt upp med att se till att rätt person tar över, herrgård, lägenhet som skall bli bostadsrätt. Så ”de e mycke nu”

  2. För ett tag sedan hade du, Jinge ett inlägg där du uttalade ditt förakt för kvällstidningar och deras journalistik. När jag undrade vad an kunde göra åt det hade du inget konstruktivt förslag.

    Låt mig nu komma med ett sådant: Referera aldrig till dessa oseriösa blaskor. Bojkotta dem helt enkelt. Det, tycker jag, är det minsta man kan begära av en seriös journalist.

  3. Göran Persson är en mycket skicklig maktutövare och jag tror det här sättet att göra sig själv oanträffbar är slugt och taktiskt.

    Han får lite martyrstämpel och mystiken tätnar. Alla undrar vad Persson tycker och svaren uteblir?

    Med tiden blir människor allt mer konfunderade och sen öppnar ”kung Göran” munnen

    och då ni…

  4. Ta i nu allihopa:

    ”Sådan är kapitalismen otack ääär den armes lön, det är den rikes paradis men ingen hör en fattigs bön…”

  5. Thomas: ”Låt mig nu komma med ett sådant: Referera aldrig till dessa oseriösa blaskor. Bojkotta dem helt enkelt. Det, tycker jag, är det minsta man kan begära av en seriös journalist.

    Det är nog nåt du missat här Thomas. Jag är inte journalist.. Comprende?

    Den här bloggen har i sitt namn fyra ord som förklarar innehållet: Politik, Mediekritik och Foto. Dessutom har jag vid ett stort antal tillfäkken redogjort för vad jag personligen anser att de ska göra…

  6. Ja, sossarna är ett parti som inte längre har någon uttydbar ledning. Trots det så går partiet kraftigt fram i den ena opinionsundersökningen efter den andra.
    Det brukar väl annars vara det vinnande laget som historikt sett skall gå framåt direkt efter en valframgång? Men att tappa så mycket(8% skillnad) på en månad?! Vad tyder detta på, månntro?
    Jo att många alliansröstare (som aldrig gjorde en ordentlig politisk konsekvensanalys)alla redan känner sig grundlurade av den ”mjukförpackade” valpropaganda som nyhögeralliansen mantrade fram!
    Dvs, att från och med nu och framgent kommer den generella välfärden att innebära att de sk (socialförsäkrings)bidragen för de behövande i samhället kommer att hamna på en knappt överlevnadsbar socialbidragsnivå. Därutöver skall medborgarna täcka sina behov med höjda avgifter och privata försäkringar inom allt fler privatiserade välfärdsinrättningar!
    Här i Uppsala vill högern t.o.m privatisera biblioteken och allemansrätten!

  7. Jag ber om ursäkt. Mitt påhopp på dig var vid närmare eftertanke synnerligen omdömeslöst och dumt, jag tänkte helt enkelt inte alls på vad ditt syfte är.
    Om jag får lov att urskulda mitt utbrott så beror det förstås på mitt allmänna förakt för kvällspressen. Det grundar sig redan i en händelse i Borås på slutet på sjuttiotalet då stadshotellet brann ner med många dödsfall som resultat. Ögonvittnesskildringar av min bekantskapskrets från sjukhussalarna vittnade om kvällstidningsreportrarnas hänsynslöshet och jag lovade mig redan då att i fortsättningen bojkotta kvällspressen.
    Sedan dess tycks ingenting ha förbättrats och jag är helt enkelt uppgiven avseende förhoppningen att man kan övertyga reportrarna om deras ansvar. Istället sätter jag mitt fåfänga hopp till den ”hot”-bild som du angav i ett inlägg nyss: ”…För den dagen som många skäms för att köpa en kvällstidning, eller läsa den på bussen, den dagen kommer många journalister att bli arbetslösa…”. Själv skäms jag redan för att köpa en kvällstidning, men vad hjälper det?
    Jag blir beklämd när radions P1 bjuder in kvällspressjournalister till seriös debatt eller när SVT anställer en f.d. chefredaktör på Expressen för att göra kulturprogram och jag känner att man hellre borde tiga ihjäl dem.
    Men, din ambition är ändå beundransvärd och jag begriper faktiskt att det är svårt att kritisera något utan att referera till det. Jag tar tillbaka mitt förra inlägg.

  8. Thomas! Som ”påhopp” betraktat så kan jag trösta dig med att jag knappast legat sömnlös.. :) Däremot tycks du ha missat att jag är MYCKET kritisk mot kvällpressens sätt att agera. Men det betyder inte att jag helt förkastar allt de gör. T.ex. idag så började jag med att citera Aftonbladet, och det händer t.o.m. att Expressens artiklar faller mig på läppen.

    Men, och det är viktigt, de deltar aktivt i att marginalisera sig själva och utvecklas åt ett håll som kommer att leda till deras egen nedläggning. De enda gångerna jag köper en tidning det är då jag har ngn av mina bilder i den. Annars avstår jag och det har jag nog gjort sedan 80-talet någon gång.

    Jag gör så, jag inbillar mig dessutom att fler gör likadant vilket upplagesiffrorna tyder på.

  9. Spiken i kistan varordet. När får vi en partiledare som klarar medias granskning? Vi behöver en partiledare som kan vinna val. Någon som många redan vet vem det är, någon som är känd och respekterad för mer än sitt politiska engagemang, någon som är uppväxt inom rörelsen och därför inte har allt för många lik i lasten, någon som ser bra ut, någon som ”går genom rutan”, någon som är redo att med hela sin familj arbeta för partiet, någon som är lagom allmänpolitisk för att kunna ta till sig modern politik, någon som lever jämlikt. Jämför gärna med alliansen, USA, England – de ligger ett steg före.

    Vem som kan uppfylla alla dessa krav? Ja, om inte Margot förvånar oss alla genom att vara intresserad av partiledarrollen – så kan jag bara se en kandidat: Thomas Bodström

  10. Pavan som han brukade kallas av kompisarna när de såg hans framgångar då han låg på alla fyra och samlade tomburkar efter fyllkalas i Vingåkers folkpark, var nog en trevligare den Persson vi talar om här.

  11. För övrigt så hade talade jag med en kompis i Israel för en vecka sedan.

    Jag tyckte att Leif ”Paggan” Pagrotsky var en kandidat till rollen som efterträdare eftersom han visat sig vara en ganska modern människa med lite av mänsklighet och kunnande bland allt gubbmanglat politiskt käbbel.

    Då svarade min vän som råkar vara jude av födsel och ohejdad vana att de aldrig skulle utse en jude till statsminister. Hellre gräver de fram Sahlin sa han och inte vet jag om det stämmer men Pagrotsky åkte ju ut i kylan.