Tidningarnas Nätomröstningar Bluff


För ett tag sedan så kritiserade jag och några till den omröstning som Sveriges Television kallade Bloggvalet 2006.

Jag kritiserade den för att det var enkelt att fuska varpå SVT gick ut med information på sin hemsida att den var cookiebaserad vilket betyder – låtsades de, att fusk är omöjligt.

Så är givetvis inte fallet. Vill man rösta igen så är det bara att radera kakan och klicka en gång till. Nu tror jag att det är sällsynt att någon vill delta i en omröstning på nätet och samtidigt fuska. Framförallt eftersom det troligen är rätt tröttsamt att sitta och radera cookies (kakor). Men likafullt är det möjligt varför man alltid ska utgå ifrån att den typen av omröstningar bara är fejk. Man kanske bör kalla det för underhållning i stället eftersom det oftast är ett irrelevant resultat.

I rutan här intill, hämtad från Aftonbladet idag, redovisas resultatet av när nätläsarna tror att jorden ska gå under på grund av miljöförstöringen. Själv röstade jag givetvis på tio år eftersom jag tycker att det är kul med udda svar. Jag tror att många liksom jag protesterar mot fånigheterna och medvetet röstar käpprätt.

Bloggvalet 2006 hoppade jag av därför att jag inte vill delta i något som med stor sannolikhet utsätts för otillbörlig påverkan i form av fusk. Men tyvärr finns det oseriösa tidningar, framförallt kvällspress, som redovisar resultaten med braskande rubriker som ”Nisse Hult vann duellen” eller ”Märta-Linda publikens favorit i Schlager-EM” och liknande.

Den som tror på en sådan rubrik i en tidning är lurad, och vissa tidningar gör faktiskt rubriker på sådana resultat, nu senast Expressen efter en valdebatt.

Sedan ska man också ha klart för sig att de som väljer att delta i den sortens omröstningar av tradition är en ung man, och bor i tätort. Det håller på att utjämnas men ännu är det mycket långt kvar innan de som faktiskt har möjlighet att delta i sådana omröstningar kan anses spegla innevånarna i riket.

Nej, det skulle bli ett större underhållningsvärde om samtliga som vill medverka i en sådan omröstning var tvungna att registrera sig någonstans för att få ett password till omröstningen.

Lite krångligare skulle det förstås bli, men då blev det mer möjligt att dra slutsatser av resultatet. Dessutom skulle det inte gå att lägga mer än en röst. Nu kan man se omröstningar på t.ex. Aftonbladet som snabbt visar att 100 000 läsare röstat. Det skulle givetvis gå ner, men visst vore det intressantare att se vad de som deltog VERKLIGEN tyckte?

En annan metod är givetvis att lagra IP-numret och bara tillåta en röst per IP-nummer. Men det skulle diskriminera familjer där fler vill rösta, för att inte tala om företag där tusentals anställda skulle spärras eftersom någon alltid är först. Företagen har vanligen bara ett IP-nummer till routern eller brandväggen, vilket gör att bara en röst kan läggas innan IP-numret är spärrat.

Eftersom det faktiskt är underhållande, finns det möjligen andra metoder man kan använda?

Andra bloggar om: , , , , , , ,

[tags]nätomröstningar, fusk, bloggvalet 2006, mediekritik, kvällspressen, omröstningar, underhållning, bloggosfären[/tags]


8 svar till “Tidningarnas Nätomröstningar Bluff”

  1. Mycket bra tänkt!

    Jag gör allt oftare precis likadant. Röstar knäppnöt! (I syfte att peppa Maudan — som om det skulle behövts — så blev det en korsad geting där, typ.)

    Men jag utvecklade även en liten teori kring undersökning av detta, och de metodologiska snårigheter som kan tänkas omge undersökningen:

    En webbfråga lyder: Litar du på webbfrågor?

    Ponera att t ex 40% svarar JA och 60% NEJ. Hur ska det tolkas?

    En andel av dem som svarat JA har egentligen tänkt NEJ eftersom de inte tror på undersökningarna och pillemariskt eller småirriterat obstruerar, d v s röstar tvärtom.

    Vilka är det då som kan ha svarat NEJ? Det är ett stort mysterium eftersom de som inte litar på undersökningen på nämnda sätt svarat JA i protest samt de som litar på webfrågor helt ärligt natirligtvis svarat JA!

    Det borde alltså bli nära 100% JA.

    Att i stort sett ALLA svarat JA på en webfråga om de litar på webfrågor kan således vara ett starkt stöd för att webfrågor INTE är att lita på. Analogt bör många NEJ vara ett bevis på att webfrågor ÄR att lita på, då de som tänker NEJ faktiskt också svarat NEJ!

    Men om alla skulle svarat JA för att de sett tidigare resultat på samma undersökning där det även fanns många NEJ-svar (vilket enligt logiken ovan innebär att undersökningarna ÄR att lita på) kan man ju tänka sig att alla därför innan övertygats att webbfrågorna är att lita på och att alla således HELT ÄRLIGT svarar JA, vilket dessvärre då blir ett stöd för att webfrågor INTE är att lita på…

    Det blir alltså s a s tvärtom hur man än gör. Låt mig utveckla denna teori till det stora valet om en vecka. Om man tänker sig a…. Äh, jag tar det en annan gång!!!

    Det här var alla fall min inledande insats någon slags bloggossvetenskapssfär. (Jag kom inte upp i Strindbergs nivå, men i alla fall!)

  2. sen så kan man ju se på vilka det är som hänger på nyhetssidorna och sysslar med s.k. ”ballotstuffing” .. vi kan nog vara ganska säkra på att det är en viss övervikt åt högerhållet.

  3. Skrev faktiskt just ett inlägg själv om det bedrägliga i nätomröstningar – men på ett litet annat tema – på min blogg. Borgerliga partisympatisörer är skyhögt överrepresenterade bland nätläsarna, vilket förstås påverkar svarsmönstren.

  4. Jinge tror du att det vore olagligt att göra en lite ”autoröstare” som fick dom borgerliga partisympatisörer att se rött varje gång dom tittade på resultatet ?

    KAS skulle kunna det en liten en bara.
    KAS

  5. Ulf Bjereld. Nu är dock frågan om det generellt är en fördel eller inte att få ett bra resultat i en opinionsundersökning.

    Ponera att sossarna skulle få för stora siffror i opinionsundersökningar innan valet, hur tror du det skulle kunna påverka _själva röstandet_ på (OBS) ett sätt som gynnade sossarna?

    Teser som talar mot en positiv effekt för de ledande i opinionsundersökningar:

    Jag antar bland annat (A) att en stor ledning i någon riktning något minskar röstviljan hos de som leder samt (B) att en tydlig ledning åt någondera hållet också kans tendera att få dem i gruppen så kallade marginalväljare att i något högre utsträckning rösta på de som är i opinionsmässigt underläge.

    Om detta är korrekt så skulle alliansens missgynnas av din (säkert korrekta) reflektion, att allianssympatiisörer i högre utsräckning svarar på webbfrågor.

    Du är ju statsvetare och professor, så ge gärna ett genomtänkt svar.

    /Magnus

    PS. Min kommentar här överst var förresten mest ett underhållande ironiskt, men kärleksfullt, orerande kring vad man kanske skulle kunna kalla ”akademisk intellektuell distinktion”…

  6. Till Magnus: Om läsarundersökningarna avsett partisympati hade jag helt delat din bedömning. Vid de val där opinonsundersökningarna talar i en entydig riktning är de partier som ligger bäst till alltid oroliga för att ”deras” väljare skall stanna hemma, eftersom valet redan är vunnet. Men nu gäller de ”bara” har bra enskilda partiledare presterat i debatter och det säger inte så mycket om valresultatet.

    Sedan brukar valforskarna tala om en ”bandwagon-effekt” som innebär att tveksamma väljare tenderar att rösta på det parti/block som går bäst, eftersom det finns en psykologisk tillfredsställelse i att hamna på den vinnande sidan.

    Jag vet inte om svaret blev så genomtänkt, men det är det bästa jag kan prestera just nu (lördagkväll på hotell Gillet i Uppsala, efter en debatt med Carin Jämtin om läget i Mellanöstern).

  7. Jag tänkte också på den effekten, som du nämner kallas bandwagon-effekt. (Inom retoriken lär ju en liknande effekt vara viktig.) Men jag utelämnade den väl medvetet.

    Men o det nu finns två effekter som verkar i olika riktning är det ju inte helt lyckat att gnälla på att den ena sidan tjänar på en undersökning. Det vet vi ju nämligen inte. Men det finns säkert goda skäl att anta att den som gnäller förlorar på det, så jag själv har iofs kanske lika lite skäl att klaga på dig! :-)

    Peace! (Nåt unikt i just denna valrörelse?)