Kontroversiell polischef nu generaldirektör för kriminalvården



Kriminalvårdens högsta chef är inkompetent och borde aldrig ha sparkats snett uppåt när han gjort sig omöjlig som polischef.

”- Vetenskapen har visat att 25-50 procent av drogberoendet har en genetisk orsak”, påstår Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén på ledarsidan i verkets personaltidning ”Runt i Krim” som damp ner i brevlådorna igår. Men någon referens till det påståendet står inte att finna i artikeln.

Ja den dimper inte i alla brevlådor, men väl hos anställda inom verket och de som valt att behålla publikationen efter att ha slutat, eller som i mitt fall blivit sjukpensionerade. Trots att det nu är tre år sedan jag slutade inom KVV så tycker jag fortfarande lika synd om dem som är kvar inom verksamheten, och som inte kan annat på grund av arbetsmarknadsläget.

Yttrandet som Nylén gör är, bortsett från dess ovetenskaplighet, direkt skadligt för de människor som kriminalvården kommer i kontakt med, och i en del fall får ett direkt avgörande inflytande över under en lång period. Bibringas personalen uppfattningen att ”det är något genetiskt” så behöver man inte anstränga sig speciellt mycket för att upprätthålla någon slags nollvision när det gäller drogfriheten inom verksamheten. För det måste vara en omöjlig uppgift om det är genernas fel. Och vad ”samsjuklighet” är har jag inte en aning om..

När sedan en generaldirektör med inflytande över tusentals anställda hävdar ”- Vetenskapen har visat..” så är det att göra våld på den forskning som bedrivs inom beroendeforskningen idag. Det är nästan så att jag hade förväntat mig att Nylén i en bisats skulle följa upp med ett uttalande om att man redan idag skulle kunna sterilisera de unga som har denna gen, en grupp människor som är så ospecificerade att den omfattar 25-50 procent av dem som föds.

Problemet finns ju bara kvar i en eller två generationer och sedan kan man upphöra med steriliseringarna. Nej – Lars Nylén har inte föreslagit det i tidningen, men så går mina tankar och vad han säger mellan skål och vägg vill jag nog inte veta.

Jag har tidigare recenserat Leif Jennekvists bok om mordet på Anna Lindh, och även Leif GW Perssons deckare om Lindamordet. Jag ska citera mig själv:

”En lustig detalj är att Leif GW Persson i boken om Lindamordet beskrev en polischef utrustad med ridstövlar, ridpiska och ett utseende och uppträdande som för tankarna till Goebbels…

…Leif Jennekvist berättade om samma person i boken om mordet på Anna Lindh att han går på sammanträde i full paraduniform med påsatta förtjänsttecken och utmärkelser och funderar på att sätta in attackhelikoptrar mot buset.”

Nu är det ju böcker men, personen som stämmer bäst in på beskrivningarna är numera general-
direktör på Kriminalvårdsstyrelsen och författar ledaren i varje nummer av personaltidningen ”Runt i Krim”, ledare som uppfattas som policy av personalen.

Det har sagts mig från gamla arbetskamrater att Kriminalvården fått den chef den förtjänar. Men kriminalvårdens personal i landet är värd att ha en generaldirektör som inte ger omgivningen intryck av att vara ett omplaceringsärende från polisen? Var han omöjlig att behålla inom den verk-
samheten så borde han inte sparkas snett uppåt, det finns väl pappersbuntar han kunde sortera även i polishusets källare?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

[tags]Lars Nylén, Kriminalvården, Kriminalvårdsstyrelsen, KVV, Frivård, Häkte, Anstalt, Fängelse, Övervakning, Fotbojan, Genetik, Missbruk, Narkomani, Runt i Krim, Generaldirektör, Leif Jennekvisxt, Leif GW Persson, Politik[/tags]


5 svar till “Kontroversiell polischef nu generaldirektör för kriminalvården”

  1. Hej, Jinge. Håller helt med i sak. Men ett faktapåstående:
    Nylén påstår att 25-50% av drogberoendet är genetiskt, inte att det är genetiskt hos 20-50% av befolkningen. Naturligtvis skulle han ha fel i båda fallen, men det ligger en skillnad i det.

  2. Nyhlén är en pragmatisk ämbetsman. Vi som i vår vardag jobbar med övergripande frågor är ibland lite oförsiktiga med påståenden om forskning och statistik. Så kanske är fallet här. Däremot finns det s.k. tvillingsforskning som ger belägg för genetiska samband och asocial utveckling (Rutter 1996). Men självfallet kan eventuella genetiska samband inte bilda utgångspunkt i behandling och förebyggande arbete mot missbruk.

    Att statligt anställda är kritiska mot sin generaldirektör är nog legio i Sverige. Det har säkert funnits synpunkter på Martinsson, Larsson, Melin, Häll-Eriksson och allt vad de hetat.

    En polisman skall bära uniform i tjänsten om inte civil klädsel är lämpligare med hänsyn till tjänstens eller uppdragets art eller andra omständigheter. Om en polsichef uppträder i media är uniform ganska lämpligt. Så gjorde även Jennekvist som skrivit en bok om Anna Lindhs mördare utan att ha träffat honom. Förvisso ledde han spaningarna men…

    Lef G W:s polischef är definitivt inte Nylén utan snarare en en sammansmältning av två numera pensionerade polischefer. En polisöverintendent och en polismästare.

    Om Kriminalvårdens personal vilseleds av sin chef beror det inte på de citerade uttalandena utan på att de inte läst ledarartikeln.

    Jag rekommenderar läsning av hela artikeln: http://www.kvv.se/upload/Informationsmaterial/RiK_5_06_ori_skm.pdf

  3. Mathias! Bara det faktum att han drar iväg ett påstående med värdet 25-50 procent diskvalificerar honom. Naturvetare som forskar i genetik vet EXAKT hur många procent som har de eventuella genetiska förutsättningar man hittat.

    Per! Googla på Lars Nylén och Leif GW Persson så får du se att det inte bara är jag som dragit slutsatsen. Nu kan man möjligen invända att Perssons bok om Lindamordet är en roman och författarens frihet och allt sådant. Men eftersom jag läst GW:s samlade produktion så vet jag när vi närmar oss en hundkyrkogård… Det betyder inte att det kan finnas andra som oxo inspirerat GW till beskrivningen, det kan jag inte uttala mig om. Skulle man fråga författaren själv skulle han givetvis svara att det är en – bok.

    Men, nu har jag inte frågat honom. Jag har i stället frågat en polis som tjänstgör i de korridorer det handlar om, möjligtvis ngn trappa ner. Det gjorde jag i samband med att jag skrivit om GWs bok. M.a.o. kan jag berätta att vinklingen är bekräftad även från Bergsgatan.

    Genetiska samband för asocial utveckling är inte samma sak som benägenhet att hemfalla åt missbruk.

    F.ö. är det knappast vanligt att chefer på läns- rikskrim går i uniform på jobbet. Möjligen på begravningar och liknande.

    Sedan använder Nylén ord som om de vore begrepp när de knappast är vetenskapligt etablerade. Samsjuklighet är väl ett sådant ord…

  4. Jinge det kan stämma, men Nylander och Nylen har nog bägge gett dragen åt Leif G W Perssons rollfigur. För övrigt borde han ha möjlighet att låta någon läsa igenom vad han skriver. Som han uttrycker sig så blir hela artikeln ytterst problematisk.

  5. Att tala om genetiska orsaker i samband med drogberoende är vanskligt, och ett utmärkt verktyg för dem som vill vinkla det till att handla om en medfödd defekt. Men som Mathias påpekar handlar siffrorna om hur stor del av variationen hos en population som kan förklaras av genetiska skillnader. Dessutom innebär det att en uppväxtmiljö som befrämjar drogmissbruk i princip är nödvändig för att utveckla ett missbruk, men att sannolikheten för att det ska ske i denna miljö är större hos de individer med genetisk uppsättning som gör dem mer mottagliga.
    Frågan är vad nyttan med sådan forskning är. Fokus idag läggs allt mer på forskning kring samband mellan gener och beteenden och därifrån är inte steget långt till utsortering av individer på fosterstadiet. Det finns säkert stora ekonomiska besparingar att göra genom att sortera ut individer som skulle kunna ligga samhället till last. I ett sådant samhälle blir etiska överväganden sekundära… hemska tanke.