Homofobins offer


Nu är det braskande rubriker som handlar om bråk i samband med en protest mot att myndigheterna stoppade en gayparad i Ryssland.

På något sätt känns det som flera steg bakåt i människans utveckling. Tolerans är en egenskap som man inte ens försöker tillägna sig. Homofobin tycks vara extra utbredd i länder som har en, i vårt tycke, föråldrad syn på mänskliga rättigheter.

Idag är det Ryssland, i höstas var det Israel. Jag undrar om man inte riskerar att stenas till döds i vissa muslimska länder. Idag stod polisen och tittade på när motdemonstranter gick till angrepp mot demonstrationen i Moskva, något som tycks gälla i alla länder där homofobin är ordentligt utbredd. Myndigheterna gör inget, skälet är antagligen att myndigheterna sanktionerar våldet.

Jag har inte en aning om hur förföljelsen av HTB-människor ser ut världen över, men det lilla jag sett är klart skrämmande.

Visserligen kan HBT-gänget demonstrera i Stockholm, men det var väl bara ett par år sedan som de blev angripna av flaskkastande

X-demokrater, eller vad högerextremisterna för dagen föredrar att kalla sig.

Källor: Svenska Dagbladet + Dagens Nyheter

Andra bloggar om: , , , , , , ,

[tags]Gayparad, HBT, Moskva, Ryssland, Demonstrationer, Högerextremism, Homofobi, Politik[/tags]


15 svar till “Homofobins offer”

  1. Jag ser HBT-rörelsen som en form av amerikansk kulturimperialism och man bör nog använda batong mot denna form av dekadens-export. Varje land skall ju ha rätt till sin särart och inte behöva acceptera vilka kulturyttringar som helst.

    Vad som talar emot moralpaniken är ju de våldsamt svåra problem av annan karaktär som Ryssland har? Det är ju rena karastrofen där borta med prostitution, droger, våld och aborter.

  2. Det var en minst sagt konstig syn på HBT-rörelsen må jag säga.

  3. Christer: Kulturimperialism? Hur kan man göra en sådan bisarr koppling, enbart för att det uppstod i USA? Jag antar att allt som kommer ifrån USA är en form av imperialism i sådant fall. Det spelar ingen roll att den aktuella ”imperialismen” slogs brutalt ned i New York när polisen bröt sig in på en gaybar och bemöttes av arga arbetare?

    ”Stonewall riots” enade arbetarna på ett väldigt unikt sätt, inte längre handlade det om sexuell läggning – det handlade om att stå upp för sina rättigheter.

  4. Maccia: ”Tillåt mig svära i bögtemplet men frågan runt detta var ju om de sexuella skulle få använda det offentliga rummet för att framföra sina “aktiviteter”.”

    Att utöva sin sexualitet på allmän plats är olagligt, oavsett sexuell läggning. Så jag förstår inte vad du pratar om!

    ”En annan sak jag vänder mig emot är bruket av ordet “fobi” och “rädsla””

    Vi måste kalla saker vid deras rätta namn. Du kallar väl inte smultron för äpplen? Homofobi är en tämligen vanlig åkomma, men man kan lära sig att hantera den.

    Testa!

  5. HBT-rörelsen som dekadensexport? Homo- och bisexualitet som endast en fråga om vad som händer i sängkammaren? Jämställande av homo- och bisexualitet med nekrofiler och fetischister?
    Det var en ordentlig dos fördomar på en gång. Man kunde tro att man var inne på Sd-kurirens hemsida.

  6. Christer: ”Jag ser HBT-rörelsen som en form av amerikansk kulturimperialism och man bör nog använda batong mot denna form av dekadens-export.”

    Homosexualitet fanns långt innan det vi kallar för USA fanns.

    Jag har genom åren haft en massa HBT-människor runt mig. Det kan ju bero på att jag arbetat inom yrken där det inte är ”fult” att sluta låtsas om sina egna preferenser. Och ja, jag har både haft bögar och flator plus transingar på jobbet. Jag har t.o.m. umgåtts med några av dem på fritiden.

    Och jag blir inte ett dugg provocerad av att de inte har samma känslomässiga och sexuella preferenser som jag. Däremot har jag blivit vittne till hur en del jobbarkompisar får stora skälvan eller börjar snacka skit då personen inte är närvarande.

    Sådant är så exempellöst lågt att jag undrar vad sjutton det är som är fel på dem.

    För att något inte är som det skall förstår jag. Jag bryr mig inte ett skvatt om ifall grannen eller jobbarkompisen älskar tallar eller grabbar bara han inte skadar dem eller sig själv. Själv blir jag inte pilsk på ett träd, men ger de bara fan i att såga ner alla träd så är det ok för mig.

    Kulturimperialism? Mja, visst kan man reagera på en del av HBT-maffians dekadenta image, men samtidigt är det väl med dem som med punkare. Det ska faan vara punkare om det inte syns, eller hur??

  7. Det måhända är på det sättet att jag har en underlig syn på HBT-rörelsen men tänk om det är precis det som de blir förbannade på där borta i öststaterna? Det är ju inte första gången som det blir bråk?

    Vad gäller mina egna erfarenheter homosexuella så har jag naturligtvis åkt bil med bögar till jobbet och sådant. Samt arbetat med dem osv…

    Visst blev de trackasserade och sånt. Men ändå blir mitt avståndstagande till HBT-rörelsen detsamma.

    Nej tack! Sex är inte det viktigaste i livet.

    (…och exempelvis har inte FN accepterat HBT kraven internt i sin organisation. Vad jag vet?)

  8. Tyvärr Jinge. Jag har en permanent hjärnskada i just det området :-)

    Ingen är felfri…

  9. Christer och Maccia/

    Jinge har rätt. Homo- och bisexualitet har inte bara med sex att göra. I grund och botten handlar det om så mycket mer. Ingen av er skulle väl påstå att heterosexualitet bara handlar om sex? Så ni kan ju fundera över hur era egna kärleksförhållanden ser ut och utgå därifrån.

    Människor som är homo-, bi- eller transsexuella ska ha samma rättigheter och skyldigheter som heterosexuella. De borde inte behöva gömma undan sin läggning bara för att intoleranta människor stör sig på den. Dessvärre är verkligheten annorlunda. HBT-personer utsätts i vardagslivet för fördomar och hat, diskriminering och våld, också i Sverige. Så borde det inte vara.

    Om jag fattat saken rätt handlar Prideparader mycket om rätten att få synas, att inte behöva gömma sig – dvs det som anses som en självklarhet för heterosexuella.

  10. Herregud Maccia: Vilka fördomar och vilken inställning till människor du besitter. Skrämmande. Desutom verkar du starkt förvirrad i din syn på omvärlden.

  11. Malikina!

    Det förvånar mig en del att folk inriktar sig på sexualiteten i så hög grad. De bögar jag känner – är kära i varandra. Samma är det med de homosexuella tjejer jag känner. Dessutom lever de oftast i parförhållanden.

    Möjligen spelar en viss promiskuös livsstil HBT-folket ett spratt eftersom många associerar till bastuklubbar och liknande, och därmed oxo hot i form av HIV-smitta. Men bygger man sina åsikter på tron att alla bögar pippar runt som de värsta häradsbetäckare så bygger man dem på ett felaktigt antagande.

    Homosexualitet går inte att lagstifta bort, inte heller att ”bota”. Däremot kan en insiktslös och icke tillåtande attityd skada människor i en omfattning som inte är acceptabel.

    99% av alla HTB jag känner är snälla, vanliga, kloka och de går inte klädda i läder och nitar på stan. Jag känner EN ”attackflata” och sätter man det i relation till alla människor jag träffat så verkar HTB-folket på ett generellt plan vara de mest naturliga och vettiga.

    Varför någon skulle känna sig hotad av dessa har jag svårt att förstå. Om det inte är så att den egna könsidentiteten är så svag att den måste förstärkas med en oförsonlig attityd förstås…

  12. Fram till 1974? ansågs homosexualitet vara en sjukdom som kunde behandlas med t.ex elchocker. Många for oerhört illa. Det är bra att man nu kan leva som vilken som helst, gifta sig, skaffa barn och betraktas som en vanlig människa. Sluta smussla, ljuga och förställa sig. Gay parader blir till en stolt manifestation av detta.