Vart man än vänder sig i medievärlden just nu, i vart fall när det gäller tidningar, så ser man att man för att läsa om än det ena eller det andra ska besöka en av tidningens bloggar.

Själv kan jag inte annat än le åt denna totala fantasilöshet. Nyss upptäckte jag att DN startat en ”handbollsblogg”. Är det DN:s chefsredaktör, Jan Wifstrand, som på det sättet försöker modernisera bevakningen av handboll kan man undra. Men så är det givetvis inte.

Tidningarna har helt enkelt kommit på att folk tycker att det är skoj med bloggar så de gör vad de kan för att härma de bloggar som redan drivs. Men det känns lite pinsamt att de allra flesta inte kommit på att en blogg också bygger på interaktion med dem som läser den.

Därför blir tidningarnas bloggar – exakt samma sak – som deras skribenter åstadkommer i papperstidningen och på webben, d.v.s. notiser och artiklar.

Samtidigt som jag har ytterst svårt att förställa mig att de på något sätt känner sig hotade av intresset för bloggar så kan jag inte låta bli att undra över den fermitet som uppvisas när det gäller ökningstakten.

Vad är en blogg om den inte också erbjuder en möjlighet att kommentera det som skrivs? Jo en vanlig hemsida, inget annat. Och resurser att starta webbsidor och hemsidor har ju tidningarna så varför kalla verksamheten för ”blogg”?